Företagsbot och offentlig verksamhet

Enligt bestämmelserna i 36 kap 7 § brottsbalken gäller att ”för brott som har begåtts i utövningen av näringsverksamhet skall, på yrkande av allmän åklagare, näringsidkaren åläggas företagsbot, om det för brottet är föreskrivet strängare straff än penningböter”. Eftersom åklagare mer frekvent har valt att använda möjligheten att ålägga företagsbot istället för att väcka åtal mot någon enskild företrädare för näringsidkaren är det viktigt att veta i vilka fall en verksamhet, särskilt den offentliga verksamheten, kan anses utgöra näringsverksamhet. 

Vad gäller begreppet näringsverksamhet så har Högsta domstolen i dom av den 30 maj 2016 i mål B 5205-14 i mål mellan Riksåklagaren och Uddevalla kommun som rörde arbetsmiljöbrott slagit fast att ”obligatorisk kommunal skolverksamhet” inte i dag är att betrakta som näringsverksamhet, trots att även privata aktörer äger rätt att bedriva sådan verksamhet. Kanske viktigare än domen i sig är den skiljaktiga mening som en av ledamöterna i Högsta domstolen lämnat, där hon till skillnad mot övriga anser att obligatorisk kommunal skolverksamhet visst ska vara att bedöma som näringsverksamhet, men där hon också redovisar vilka typer av kommunal verksamhet som sedan tidigare varit att bedöma som näringsverksamhet. Här ingår bland annat va-verksamhet och barnomsorg.

I slutet på Högsta domstolens dom anges att frågan om företagsbot och omfattningen av densamma har lämnats till ”Utredningen om vissa frågor om företagsbot” (Dir. 2015:58). Utredningen och lagstiftningsarbetet om företagsbot har nu gått flera steg längre och regeringen överlämnade i juni 2019 en remiss till lagrådet med förslag på skärpta straffrättsliga sanktioner mot företag. Av intresse för framför allt de som bedriver offentlig verksamhet är den första punkten i remissen där det anges att ”Tillämpningsområdet för bestämmelserna om företagsbot utvidgas så att företagsbot, utöver i näringsverksamhet, även ska kunna åläggas för brott som har begåtts i utövningen av sådan offentlig verksamhet som kan jämställas med näringsverksamhet”. Detta i sin tur innebär att fler fall av offentlig verksamhet, kanske även i de fall de berör myndighetsutövning, kan komma att jämställas med näringsverksamhet. Avslutningsvis så föreslår regeringen att maxbeloppet för företagsboten ska höjas från i dag 10 miljoner till 500 miljoner för särskilt klandervärda brott, en höjning som får anses sakna motstycke.